1 · Vattenprovet
Lägg en bit i ett glas vatten och knacka bort luftbubblorna. Flyter den är det en
polyolefin — PP eller PE — eller expanderad cellplast. Ingen annan vanlig
plast har densitet under 1,0. Ett enda prov delar plastvärlden i två delar och tar tio
sekunder.
Saltvattenprovet smalnar av ytterligare. Lös koksalt i vatten tills inget mer går i
— ungefär 360 g per liter, vilket ger densiteten 1,20. Det som flyter där är PS, ABS,
ASA, nylon eller akryl. Det som sjunker är PVC, PET, PETG, POM, PTFE eller PLA.
Polykarbonat och TPU ligger så nära lösningens egen densitet att de kan bli svävande
— uteblivet svar är också ett svar.
vatten 1,00 g/cm³ · mättad koksaltlösning ≈ 1,20 g/cm³
2 · Acetondroppen
En droppe aceton på en dold yta,
trettio sekunder, torka av och känn med nageln.
- Mjuknar och blir klibbig → ABS, ASA eller polystyren. Aceton löser dem.
- Blir matt eller vitnar → PMMA, polykarbonat eller PETG. Angrips men löses inte.
- Ingenting händer → PP, PE, POM, nylon, PET eller PTFE. Kemiskt tåliga.
Provet är nästan lika informativt som vattenprovet och är därför det andra du gör.
På en synlig yta gör det bestående skada — välj insidan eller en kant.
3 · Böjprovet
Böj en tunn del tills den viker sig.
- Vitnar i vecket och böjer sig utan att gå av → PP, PE eller nylon.
Vitnandet är kristallstrukturen som orienterar sig.
- Går av sprött med skarpt brott → polystyren, akryl, PLA eller PET.
- Böjer sig segt utan att vitna, går inte av → polykarbonat, POM eller PVC.
Ett gångjärn som gjutits in i en detalj och tål att vikas tusentals gånger är
alltid polypropen. Ingen annan billig plast klarar det.
4 · Kokvattenprovet
En minut i kokande vatten, upp med pincett, och tryck med nageln medan biten fortfarande är
het. Provet skiljer plaster som annars beter sig likadant, och det är helt ofarligt.
- Opåverkad → PP, ABS, ASA, nylon, polykarbonat, POM eller PTFE.
- Mjuknar eller slår sig → PE, polystyren, PLA, PETG, PVC eller PET.
Det här är det enda enkla provet som skiljer PP från PE — PP tål kokande vatten,
PE gör det inte. Det skiljer också polykarbonat från PETG, en förväxling som spelar stor roll
eftersom de tål helt olika kemikalier.
5 · Brännprovet
Gör inte det här på okänd plast utan att läsa vidare
- PVC avger väteklorid som blir saltsyra i luftvägarna.
- POM avger formaldehyd.
- PTFE brinner inte utan sönderfaller, och avger bland annat perfluorisobuten
— en av de giftigaste gaser som finns. Värm aldrig PTFE avsiktligt.
Använd en mycket liten bit, utomhus, i vindriktningen bort från dig, och lukta
genom att vifta luft mot näsan — inte genom att hålla näsan över. Har vattenprovet
och acetonprovet redan gett svar: hoppa över det här.
Om du ändå bränner
| Beteende | Lukt | Plast |
| Droppar brinnande, blå låga med gul topp | Stearinljus | PP eller PE |
| Kraftig sot och svart rök | Sötaktig, gasliknande | PS, ABS eller ASA |
| Brinner rent med sprakande låga | Söt, fruktig | PMMA |
| Sotar, slocknar när lågan tas bort | Fenol, sötsyrlig | Polykarbonat |
| Slocknar direkt, svårantänd | Skarpt sur, stickande | PVC |
| Brinner med nästan osynlig låga | Stickande, ögonirriterande | POM |
| Droppar och drar trådar | Bränt hår eller selleri | Nylon |
| Droppar, måttlig sot | Sötaktig, karamell | PLA eller PET |
| Brinner inte alls | — | PTFE. Sluta omedelbart. |
Det enklaste provet av alla
Titta efter återvinningsmärkningen. Triangeln med en siffra i botten på förpackningar
och gjutna detaljer säger det direkt: 1 PET, 2 HDPE, 3 PVC, 4 LDPE, 5 PP, 6 PS, 7 övrigt.
På tekniska detaljer står ofta bokstavskoden utskriven i stället, som >ABS<
eller >PA66-GF30<. Leta innan du börjar bränna saker.